Nightmare coming true

Fy fan, var ska jag börja. Sitter här och kan inte hålla tillbaka tårarna längre. Som ni vet är Martin verkligen mitt allt och idag råkade han ut för en olycka som hade kunnat gå så fruktansvärt illa. Vi var ute och gick i Humlegården mellan några kunder och skulle precis gå tillbaka när en hund kom i fatt oss och började leka. Helt plötsligt kommer en kvinna åkandes på cykel (och då får man inte ens ha cykel i parken) och kör rätt på Martin och den andra hunden. Min första tanke var “That’s it”. Såg framför mig bruten rygg, brutna ben, hjärnskador, osv. Fick tag på Martin och satte mig med honom och försökte lugna ner honom då han var helt chockad och bara skakade, skällde och försökte springa iväg. Fick tillbaka honom till jobbet dit min kunde precis kommit, men jag avbokade resten av dagen och så hämtade pappa upp oss.

Försökte gå ut och kissa med honom direkt när vi kom hem men han är så fruktansvärt rädd och bara skakar. Han reagerar på varenda ljud som att det ska komma och flyga på honom. Han sprang fram till dörren i panik och ville in men jag försökte vara lite psykologisk och inte släppa in honom när han har panik så vi satte oss på en parkbänk ett tag, men han var fortfarande jätterädd. Hoppas verkligen att det lägger sig fort. Det läskiga är ju om han nu har blivit rädd för cyklister (på tillbakavägen åkte det förbi en cyklist på bilvägen och då fick han panik igen) för det värsta skulle ju vara om han går lös och blir rädd och springer ut på vägen istället.

Alltså FAN för cyklister!!!!! Cykla där ni SKA, stanna för RÖTT och inse att ni kan skada folk precis lika mycket som vilket annat farande objekt på 100 kg! Tänk om det hade varit två barn som sprang runt? Hade nog blivit ett jävla liv. Martin har följt efter mig hela kvällen så nu ligger vi här i sängen och vi båda är helt slut. Kände som sagt hur chocken släppte och allt bara exploderade med känslor. Saker som kunde ha hänt, knivskärande dåligt samvete för att jag inte hann göra något, osv. Jag skulle på riktigt dö om det hände något med honom.

Någon som har några bra tips eller råd? Jag hoppas som sagt att han känner sig lugnare redan senare ikväll när vi ska ut och kissa, men det enda jag kan komma på just nu är att hålla honom kopplad så att han inte springer iväg i panik. Skulle behöva lite bra ord just nu…

Martin_fönster3

This Post Has 2 Comments

  1. Jag har tyvärr inga direkt bra råd, jag ville mest skriva för att säga att jag lider med er.
    Det är inte en hund vi pratar om, det är en familjemedlem, och för någon i familjen gör man allt.
    Det enda lilla tips jag kan ge är att försöka uppmuntra Martin när ni är ute, få honom att tänka på annat genom lek osv?
    Hoppas att det blir bättre snart. Han är verkligen en superfin kille!

  2. Fasen vad arg jag blir när jag läser detta. Cyklister är ngt av de farligaste som finns. Vet inte hur många ggr jag fått tvärtnita med bilen då kommit farande ut på vägen. De tror dessutom att de kan cykla över ett övergångsställe utan att behöva se sig för när lagen är den att man som cyklist måste stanna, hoppa av och leda cykeln över övergångsstället.

    Förra sommaren var med min sambo och hans barn på en mindre festival där vi bor och där kom en gubbe cyklandes inne på de trånga festivalområdet, på en sportcykel, i värsta farten och cyklade först in i min axel med en smäll och sedan in min sambos son. Han fick jätteont i armen och min sambo blev vansinnig och skrek efter gubben. Då har gubben mage att stanna, hoppa av och vandra tillbaka för att putta min sambo och skrika svordomar framför barnen och resten av folket som om de va VI som gjort fel?!

    Och för att trösta dig med din Martin. Jag har en chihuahua som är mitt barn, mitt allt, mitt liv. Vi har blivit överfallna två ggr av större hundar som slitit sig från ägaren eller sprungit lösa. En var en schäfer som som jagade efter min chihuahua och jag fick kasta honom upp i kopplet och fånga honom i luften för att han inte skulle få fatt i honom. När jag fick upp honom i famnen gömmer jag honom under armarna och böjer mig ned. Jag känner bara hur den stora schäfern hoppar på mig, krafsar med tassarna och biter i luften runt mig innan ägaren hinner ikapp.

    Min lilla va skiträdd den första tiden men de har släppt nu. Om det är en riktigt stor hund som liksom “ser ut” honom, verkligen sätter blicken i honom blir han orolig och skakar men annars är han som innan. De enda du kan göra är att träna honom kunna förbi cyklar och cyklister för att bevisa att det inte är farligt. Ett tips är att ringa ngn hundvan, t e x ngn på en brukshundsklubb kanske och få tips? Hoppas de blir bättre snart och tur i oturen att inget allvarligt hände med din Martin!

Leave a Reply

Close Panel